Go back Go home Open pdf

SYNC → manifest

SYNC MANIFEST


M

1. manifest

namn: sync

Att ge något rätt namn är svårt men viktigt. Raoul Hausmann, en av Dadas huvudgestalter, har sagt om dess tillblivelse:

Det oförklarliga är att dadaismen låg i öppen dag men ingen kom på den. Att benämna är inte att uppfinna – det är likgiltigt för dadaismen om den heter dada eller bebe, sisi eller ollollo – det är ändå sak samma.1

Hausmann har – enligt min mening – både rätt och fel. Rätt i att benämna inte är att uppfinna, fel i att det skulle vara likgiltigt för Dada om den hetat dada, bebe, sisi eller ollollo. Något kan finnas utan att det har ett namn, att ge det ett namn är inte att uppfinna det – utan att definiera det. Sådant som finns utan att det har ett namn är ofta diffust, löst i kanten och svårdefinierat. Ger man något ett namn behöver man också definiera vad det är man ger ett namn.

Det finns bra och dåliga namn. Dada är ett bra namn på en rörelse – ollollo är ett dåligt. Dada hade aldrig blivit Dada om den istället hetat ollollo, bebe eller sisi. Varför Dada är bra medan de andra är dåliga kan jag inte svara på. Dadaisterna konstruerade begreppet Dada bl.a. genom författandet av manifest som publicerades i egna tidskrifter och lästes upp inför publik. Dessa manifest var provrör, kartor, verktyg, experiment, koncentrat och profetior.

Mitt sync manifest är skrivet av nödvändighet. Denna nödvändighet bottnar i den svårighet jag haft att beskriva min konstnärliga verksamhet för andra. Framförallt har jag saknat ett namn på den typ av konst jag skapar, men också ett språk att beskriva den med. Denna text är ett försök att ändra på detta, först genom att ge denna konst ett namn: sync, samt utveckla en terminologi som kan användas för att beskriva den.

detta manifest slår fast följande:

  1. sync är den audiovisuella synkroniseringens konstform
  2. sync-objekt är denna konstforms artefakter
  3. sync-design är denna konstforms praktik
  4. sync-designers är denna konstforms praktiker

A

2. definition

definition av objekt:

en från sammanhanget avskild och individuell enhet

definition av klass:

en grupp av individuella objekt som alla delar (minst) ett gemensamt attribut

definition av sync:

  1. sync är en klass
  2. sync innehåller sync-objekt

Sync är en genre (klass). Denna genre innehåller konstnärliga artefakter som motsvarar definitionen av ett sync-objekt. Vad är då ett sync-objekt?

definition av sync-objekt:

  1. sync-objekt är digitala
  2. sync-objekt är konkreta
  3. sync-objekt är audiovisuella
  4. sync-objekt är synkrona

Det är viktigt att förstå att ett sync-objekt (s-o) kan innehålla andra s-o, som i sin tur kan innehålla andra s-o, o.s.v. (se fig. 1). Ett sync-object kan vara hur simpelt eller hur komplicerat som helst, så länge det motsvarar definitionen av ett s-o, är det ett s-o.

Sync Fig.1, sync-objekt

FIG. 1sync (den streckade ovala formen) är en genre (klass) som innehåller sync-objekt (kvadrater). Figuren visar hur sync-objekt (s-o), kan innehålla andra s-o, som i sin tur kan innehålla andra s-o, o. s. v.

N

3. digital

  1. sync är en datorbaserad konstform
  2. sync-objekt skapas med datorprogram
  3. sync-designers är datoranvändare

Sync produceras i gränssnittet mellan användare och dator. Där mjukvara – genom hårdvara – möter ett mänskligt medvetande. När en ny teknik blir tillgänglig frigörs nya kreativa uttrycksmöjligheter, vilket leder till att nya konstformer formeras och formuleras. Persondatorn leder oss mot en ny typ av audiovisuell kompositionskonst. Den amerikanske datorgrafikpionjären John Whitney insåg detta redan på 1980-talet och förutspådde:

Image and sound must ultimately be composed hand in hand by techniques that were unavailable before2

Idag har både film- och musikproduktionen digitaliserats och flyttats från fysiska verkstäder till virtuella verkstäder. Ljud och bild produceras nu på samma maskin – datorn, vilket gör att avståndet mellan de båda fälten minskat avsevärt. Video- och ljudprogram liknar varandra i hög grad, kan du det ena kan du ganska enkelt lära dig att använda det andra. Detta närmande kommer leda till ett ökat intresse för hur ljud och bild kan integreras, kombineras och synkroniseras.

Datorgrafikens utveckling kommer att leda till att rörliga bilder av en tidigare aldrig skådad komplexitet kommer att kunna komponeras, detta kommer att föra datorgrafiken närmare musiken. Den tyske författaren och datorforskaren Herbert W. Franke kommenterar denna utveckling i boken computer graphics, computer art (1971):

The precision reached through the computer brings graphics close to classical music, which is also based on highly complex order-structures.3

I

4. konkret

Begreppet konkret konst lanserades 1930 av art concret-gruppen i programskriften the basis of concrete painting.4 Där står:

The picture must be entirely constructed from purely plastic elements, that is, planes and colors. A pictorial element has no other meaning than "itself" and thus the picture has no other meaning than "itself".5

Lanseringen bottnade i en ovilja hos dessa konstnärer att referera till sin konst som abstrakt. Abstrakt associerades med vagt, lyriskt och romantiskt. Denna grupp arbetade med en non-figurativ, plangeometrisk bildkonst rotad i konstruktivismen.

syncen är nära besläktad med både musiken och den konkreta konsten. Dessa tre har gemensamt att de alla är stängda, självrefererande system som inte fullkomligt kan beskrivas av något utanförliggande system.6 En sync-designer sätter samman objekt av ljus och ljud till dynamiska, synestetiska sekvenser. Sync-objekt är både spatiala (de har en utsträckning i rummet), och temporala (de har en utsträckning i tiden).7

  1. sync-objekt är spatiala
  2. sync-objekt är temporala
  3. sync-objekt är dynamiska
  4. sync-objekt kan inte fullkomligt beskrivas av ett annat system

F

5. audiovisuell

Gestaltpsykologins grundtes att det hela upplevs som något annat än summan av delarna är av central betydelse.8 Tänk dig att du sitter på en stol i ett mörklagt rum och tittar framåt ut i mörkret. Du exponeras sedan, med en kort paus emellan, för tre olika stimuli:

  1. en punkt av ljus
  2. en sinuston
  3. a och b samtidigt i perfekt synkronisering

Frågan är hur upplevelsen av c förhåller sig till upplevelsen av a och b? Är c = a + b eller är c = a + b + x, där x står för en kvalitet hos c som varken finns hos a eller b, trots att a + b = c (se fig. 2). Sync-design handlar om detta x. Vi kan kalla denna kvalitet för sync-kvaliteten. Sync-kvaliteten är det specifika estetiska värde som uppstår vid synkronisering av konkreta ljud- och bildobjekt. Sync-designers försöker skapa största möjliga x.

  1. sync-objekt är något annat än summan av dess delar
  2. sync-designers utforskar den audiovisuella perceptionsapparaten
  3. sync-designers försöker skapa största möjliga sync-kvalitet
Sync Fig.2, sync-kvaliteten

FIG. 2   Om [a] = en punkt av ljus, [b] = en sinuston och [c] = [a]+[b] i perfekt synkronisering, hur förhåller sig upplevelsen av [a] och [b] till upplevelsen av [c]? Är [a]+[b]=[c] eller är [a]+[b]=[c]+[x], där [x] står för en kvalitet hos [c] som varken finns hos [a] eller [b], trots att [a]+[b]=[c].

E

6. synkron

Sync är en kortform av engelskans synchronized (på svenska synkroniserad eller synkron), med betydelsen samtidig, sammanfallande, samordnad. Ordet har sitt ursprung i grekiskan, där syn ≈ [tillsammans] och khronos ≈ [tid] bildar synkhronos ≈ [tillsammans i tiden].

Det är viktigt att hålla isär begreppen synkronisering och översättning. Sync handlar inte om att översätta ljud till bild eller bild till ljud. I sync-design synkroniseras bild och ljud utan att någon översättning förekommer. Hos ett sync-objekt är bild och ljud två sidor av samma mynt, två sidor av ett audiovisuellt objekt utan fram- och baksida.

En sync-designer utvecklar och utforskar den audiovisuella synkroniseringens estetik. Hur kan sync-design se ut? Säkert på många olika sätt. Precis som att det finns olika musikstilar kommer det att finnas olika sync-stilar.

  1. sync-designers utvecklar den audiovisuella synkroniseringens estetik
  2. sync finns i olika stilar

S

7. design

En sync-designer är en ny typ av medieproducent som i en producentroll förenar tre äldre producentroller:

  1. animatören
  2. musikproducenten
  3. programmeraren

Detta ställer krav på kunskaper inom en rad olika områden:

  1. bildkomposition, animation
  2. ljuddesign, musikkomposition
  3. datorprogram, programmering

Det är omöjligt att vara expert inom alla dessa områden, det är inte heller nödvändigt. En sync-designer tar valda kunskaper, strategier och metoder från dessa fält och lägger samman dem i ett helt nytt område (se fig. 3). Sync-design behöver inte produceras av en ensam kreatör, det finns inget som hindrar att en grupp personer med olika kompetenser tillsammans skapar sync-design.

Något som saknas idag är kraftfull programvara utvecklad speciellt för audiovisuell komposition, inte förrän en sådan programvara finns tillgänglig kommer sync-designen utvecklas till en verkligt självständig konstform.

  1. sync-objekt kan skapas av en grupp sync-designers
  2. sync-objekt skapas med sync-designmjukvara
Sync Fig.3, sync-designern

FIG. 3   En sync-designer är en ny typ av medieproducent som i en producentroll förenar tre äldre producentroller: animatören, musikproducenten och programmeraren. Figuren visar hur valda delar tas från dessa tre roller och sammanfogas i en helt ny roll: sync-designern.

T

8. sync

Hur når ett sync-objekt mottagaren? Det finns två vägar att gå:

  1. den privata

Den privata vägen innebär att mottagaren ges direkt tillgång till sync-objektet (t.ex. som datafil, DVD-skiva eller via nätet). Mottagaren får själv styra när, var och hur sync-objektet konsumeras. Fördelen med den privata vägen är den höga tillgängligheten, nackdelen är brist på kontroll över distribution och presentation.

  1. den offentliga

Den offentliga vägen innebär att konsumenten besöker en särskild plats för att ta del av sync-objektet (t.ex. en konsthall, biograf eller konsertlokal). Konsumenten kan inte själv styra när, var och hur sync-objektet visas (se fig. 4). Fördelen med den offentliga vägen är kontroll över distribution och presentation, nackdelen är den låga tillgängligheten.

Sync Fig.4, den privata vägen/den offentliga vägen

FIG. 4   Figuren illustrerar skillnaden mellan den privata och den offentliga vägen. Fördelen med den privata vägen är den höga tillgängligheten, nackdelen är brist på kontroll över distribution och presentation. Fördelen med den offentliga vägen är kontroll över distribution och presentation, nackdelen är den låga tillgängligheten.


1 Hausmann, Raoul. "Dada är mer än Dada" (1921), övers. från tyskan av Gunnar Qvarnström. Qvarnström, Gunnar (red.). moderna manifest – 1, futurism och dadaism, Almqvist & Wiksell, Stockholm, 1973, s. 125.

2 Whitney, John. digital harmony – on the complementarity of music and visual art, Byte Books, Peterborough New Hampshire, 1980, s. 7.

3 Franke, Herbert W. computer graphics, computer art, övers. från tyskan av Gustav Metzger, Phaidon, London, 1971, s. 59.

4 Art Concret-gruppen bestod av Otto G. Carlsund, Theo van Doesburg, Jean Helion, Léon Tutundjian och Marcel Wantz.

5 Carlsund, Van Doesburg, Helion, Tutundjian, Wantz. "the basis of concrete painting" (1930), övers. från franskan av Stephan Bann. Bann, Stephan (red.). the tradition of constructivism, Thames and Hudson, London, 1974, s. 193.

6 Fiske, Harold E. "Is Music a (Meta)Language?", music and mind – philosophical essays on the cognition and meaning of music, The Edwin Mellen Press, Lewiston, NY, 1990. Fiske skriver på s. 17: "music is not unlike mathematics; both are …"semantically closed system(s)"… they cannot be adequately described in some language outside themselves".

7 Se till exempel Zuckerkandl, Victor. sound and symbol – music and the external world, övers. från tyskan av William R. Trask, Bollingen Foundation Inc, New York, 1956. Zuckerkandl behandlar i denna intressanta och nästintill bortglömda bok musikalisk dynamik ur ett gestaltpsykologiskt perspektiv, ett verk som John Whitneys ofta refererade till i sina texter.

8 Koffka, Kurt. principles of gestalt psychology, Harcourt, Bruce and Company, New York, 1935, s. 176. Gestaltpsykologins grundare var Max Wertheimer, Wolfgang Köhler och Kurt Koffka. De hävdade att det mänskliga medvetandet fungerar holistiskt snarare än reduktionistiskt, att sinnesintryck organiseras till helheter (gestalter) som upplevs som något "annat" än summan av dess delar. Se till exempel Ash, Mitchell G. gestalt psycholohy in german culture, 1890-1967 – holism and the quest for objectivity, Cambridge University Press, Cambridge, 1998.